Plus

Här nedan finner du information om sådant som kan vara av intresse, från A – Ö.


F

Familjeterapilexikon
Hardy Olson och Bill Petitt (Bokförlaget Korpen, 1999)

Familjeterapilexikon täcker merparten av begrepp, teorier, idéer och skolbildningar som är relevanta inom familjeterapeutiskt arbete och rymmer cirka 2000 uppslagsord. Betoningen ligger på systemiska och interaktionistiska idéer.

Familjeterapilexikon är referensbok för alla som arbetar med familjeterapi och familjer i olika sammanhang. Men också för studerande på högskolor, vårdskolor och folkhögskolor. Boken är den enda i sitt slag i Sverige och internationellt.

"Hardy Olson och Bill Petitt har med FamiljeterapiLexikon skapat ett oumbärligt arbetsredskap, inte bara för familjeterapeuter, utan för alla med socialpsykologisk och systemteoretisk syn på förändringsarbete."
Magnus Ringborg (leg. psykolog och leg. psykoterapeut).

"Familjeterapilexikon"... ett i sanning imponerande arbete! Den fyller en viktig funktion. Dessutom är den rolig och lättläst."
Lena Swedin (leg. psykolog och leg. psykoterapeut).


Frågor
vid handledning, coaching och grupputveckling.
Hardy Olson (Mareld, 2008)

I denna bok har Hardy Olson ställt samman frågor och frågeställningar som är lämpliga att använda i handledning, coaching, arbetslagsutveckling, gruppdiskussioner, utbildnings-situationer etc. De lämpar sig även för egenreflektioner. Frågorna fokuserar på hur vi människor tänker, reagerar, upplever och fungerar i samspel med andra människor.

Ur bokens inledning:

Vi skapar den verklighet som vi upplever genom att samtala med andra människor och oss själva. Att ställa frågor är ett sätt att samtala på. Förändringsarbete handlar om att påverka människor så att skillnader uppstår – skillnader som kan resultera i önskvärda förändringar.

På bokens baksida står det:

Frågor kan ge svar och väcka tankar. De kan skapa gemenskap och utveckla idéer. De kan beröra och framkalla reaktioner, både hos de som ställer frågorna och hos de som svarar. Ibland skapar frågor de svar man får. Ibland är frågor formulerade som inbjudningar till att beskriva och berätta saker.

I

Inre frigörelse
En jämförande beskrivning utifrån C.G. Jung
(Studentlitteratur, 1977).

I denna sin första bok presenterar Hardy Olson en överskådlig och lättläst presentation av C.G. Jungs analytiska psykologi, tillsam-mans med kortfattade presentationer av idéer och teorier hos Karen Horney, R.D. Laing, Rollo May, Björn Sjövall och Yoga.

Boken är utgången från förlaget men finns att tillgå på antikvariat och bibliotek.

Fotokopia av hela eller delar av boken kan erhållas till självkostnadspris.

Klicka här för att beställa.


M

Mot en gemensam definition på systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

(Särtryck från Svensk Familjeterapi, 2012:2)

Vi är bekymrade!

Det har snart gått 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då – i slutet på 1980-talet – hade familjeterapi en stor spridning inom såväl vuxen- och barn/ungdomspsykiatrin som inom socialtjänsten och på institutioner. Sedan dess har emellertid utvecklingen gått åt ett helt annat håll än det som förutspåddes och många såg fram emot: att familjeterapi skulle bli en erkänd och välkänd behandlingsmetod och att det tillhörande synsättet skulle vara förankrat i svensk behandlingspraxis.

Idag domineras terapiområdet av KBT och metoder som kraftigt förenklar vad seriöst förändringsarbete handlar om, samtidigt som psykodynamisk terapi behåller sitt inflytande i bakgrunden; kanske i kraft av sin långa tradition och centralt placerade företrädare.

Vi anser därför att det är hög tid att vi som arbetar utifrån familjeterapeutiska idéer och modeller enas om en gemensam grund och värna om det som förenar oss, så att inte andra eller manualbaserade behandlingsmodeller blir helt dominerande. Vi behöver på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva vad som är kärnan och konsekvensen av de idéer som ingår i det som vi idag kallar för systemiskt tänkande.

Vi kan inte längre vara passiva och låta okunnigheten om detta finnas kvar eller öka. Många är intresserade och förhoppningsvis vill ännu fler veta mer.

Vi måste emellertid vara självkritiska och erkänna att vi många gånger har varit dåliga pedagoger och marknadsförare, kanske också lite självbelåtna. I utbildnings- och handledningssammanhang hör vi (alltför) ofta att socialarbetare och behandlare inte vet vad som är utmärkande för familjeterapi och systemiska idéer, något som vi kanske inte tillräckligt uppmärksammar eller gör något åt. Och många känner sig obekväma med par- och familjesamtal och skulle behöva mer stöd och uppbackning än vad de får. Därtill kommer att många av oss familjeterapeuter alltmer arbetar med handledning – eller enbart med individer.

En intressant fråga är därför om vi håller på att tappa det som har skilt ut oss familjeterapeuter från psykoterapeuter med psykodynamisk och kognitiv inriktning. Håller vi på att förlora vår relationskompetens? Vad är vår identitet?

Vi tänker, om vi enas om en gemensam teoretisk och idémässig grund för systemiskt tänkande kan vi i nästa steg bättre beskriva kopplingen mellan detta tänkande och praktiskt förändringsarbete för de människor som vi möter inom olika yrkesområden idag. Då kan vi lättare kommunicera vad ett systemiskt förhållningssätt innebär och därmed vilka givna fördelar detta har.

Här är vårt förslag till en sådan gemensam grund:

Inledning

Det systemiska tänkandet har sin utgångspunkt i det systemtänkande (observera distinktionen) som utvecklades i början och mitten av 1900-talet utifrån systemteori, den generella systemteorin och cybernetik.

Några av de idéer i detta systemtänkande som ingår i det systemiska tänkandet är:

  • Ett system består av ett antal delar som samspelar med och påverkar varandra på olika sätt.
  • För att kunna beskriva och förstå hur en del av ett system fungerar behöver man ha kännedom om systemet som helhet (förkunskap).
  • Vad ett system är och vad det består av bestäms av den som avgränsar systemet från omgivningen. Det som särskiljer ett system från omgivningen utgör systemets identitet. Ett system kan därmed ha olika storlek och komplexitet.
  • Det finns olika typer av system med olika egenarter: levande system, mekaniska system, teoretiska system, sociala system m.fl.

Det systemiska tänkandet har i huvudsak utvecklats inom den familjeterapeutiska traditionen, utifrån ekologiska idéer, 2:a ordningens cybernetik, radikal konstruktivism och social konstruktionism.

Det som framförallt skiljer systemiskt tänkande från traditionellt systemtänkande är uppfattningen om observatören; att en observatör påverkar det som observeras och själv är påverkad av det han observerar och själva observerandet. Ett möte mellan två människor är därför ett möte mellan två observatörer som påverkar varandra och skapar olika verkligheter tillsammans. En annan skillnad är betoningen på helhetssyn i stället för dualism och reduktionism.

Vidare vilar det systemiska tänkandet på ett antal antaganden om levande och sociala system, människor och förändringar. De viktigaste av dessa kan delas in i fyra huvudkategorier:

Antaganden om människan och hennes omgivning

En människa är ett levande system, bestående av flera delsystem, som samspelar med och ingår i andra – såväl levande som icke-levande – system. Detta samspel kännetecknas av cirkulära och mångfaldiga orsakssamband. En människa är ömsesidigt beroende av den biologiska och sociala omgivning som hon lever i och samtidigt är en del av. För att kunna beskriva och förstå vad människor gör och upplever behöver man därför veta vilka relationer de har till varandra.

Alla människor strävar efter att överleva och ha det så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att en människas beteende alltid är relevant utifrån hennes totala livssituation. För att kunna överleva och skapa nödvändig stabilitet i sin tillvaro behöver människan både vara anpassningsbar och flexibel.

En människa är strukturellt determinerad. Det innebär att vad hon kan uppleva och utföra begränsas av hennes interna fysiologiska och kognitiva struktur. Kort sagt, alla människor är olika och har olika förutsättningar. En människa är dessutom oförutsägbar både för sig själv och för andra människor, vilket hör samman med att det inte går att analysera en människa i alla hennes beståndsdelar eller att i full utsträckning få kunskap hur hon påverkas av samspelet med sin omgivning.

Antaganden om kunskap och språket

Alla människor upplever var sin unika verklighet som de agerar och reagerar utifrån. Det betyder att det inte finns någon objektiv verklighet att hänvisa kunskap till. Sanning blir en fråga om social överenskommelse.

En människa skapar det hon vet om sig själv, andra människor och sin omgivning genom att göra distinktioner i sitt språk. Och med sitt språk kan människor formulera berättelser om sig själva och varandra. I dessa berättelser finns både hennes möjligheter och begränsningar, eftersom det en människa beskriver bara är en del av allt som skulle kunna beskrivas.

Antaganden om förändring och förändringsarbete

Människan förändras hela tiden, beroende på egen intern aktivitet och hennes samspel med omgivningen. För att hon ska kunna vara en del av sin omgivning måste förändringarna vara förenliga med denna omgivning.

Förändringsarbete äger alltid rum i en språklig domän och utgår ifrån ett någon önskar en förändring. Det syftar till att uppnå resultat. Metoder och tekniker förändrar inte människor. Det är vad människor gör tillsammans i ett sammanhang som kan bidra till önskvärda förändringar. I detta sammanhang finns det (minst) två experter, en klient som är expert på sig själv och en hjälpare som är expert på förändringsarbete.

Modeller och metoder organiserar däremot vad hjälpare och klient gör tillsammans. Vilka som fungerar i just deras möte är svårt att avgöra i förväg men kan utvärderas i efterhand. Ju större flexibilitet en hjälpare har när det gäller metoder och tekniker, desto större chans är att han kan eller hon hjälpa olika klienter utifrån vilka de är.

Modeller i förändringsarbete kan delas in i två huvudkategorier: de som fokuserar på klienternas upplevelser, tankar och känslor och de som fokuserar på hur och vad de gör i olika situationer. I förändringsarbete med systemisk inriktning används metoder från båda dessa kategorier.

Antaganden om människosyn och etik

Professionellt förändringsarbete bygger på respekt för den enskilda människan och tydlighet i roller och befogenheter. Klienter skall bemötas utifrån sina förutsättningar. En professionell hjälpare har ett ansvar för hur hans eller hennes egna personliga värderingar påverkar förändringsarbetet, liksom vilka konsekvenser de teorier och metoder som används får. I detta ingår att förändringsarbete skall utvärderas efter resultat och mål.

Sammanfattning

Ett systemiskt tänkande utgör basen för ett systemiskt förhållningssätt i förändringsarbete med människor. Detta förhållningssätt skiljer sig främst från förhållningsätt som grundar sig på andra teoretiska inriktningar genom att fokusera på hur människors aktuella sammanhang och vad som sker i detta påverkar både människors beteenden och deras interna kognitiva processer. Centralt är att utforska hur samspelsrelationer formar mönster och berättelser i människors varande och därmed influerar uppfattningar och dagligt handlande. Ett systemiskt förhållningssätt innebär att möta och lyssna på människor som beskriver sina liv och svårigheter inom ramen för sina relationer.

•••

Upprop

Vi har i denna artikel försökt formulera de grundläggande idéerna i systemiskt tänkande och förändringsarbete på systemisk grund. Vi vill gärna ha synpunkter och reaktioner, men framförallt ett engagemang och en vilja till samskapande och dialog i stället för positionering och bråk om detaljer. Det systemiska tänkandet tillåter och uppmuntrar mångfald, men nu behöver vi gemensamt formulera vad som är unikt med detta i förhållande till andra modeller i förändringsarbete.

Hardy Olson, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, utbildare
Bengt Weine, socionom, handledare, utbildare
Ulf Hagström, leg. psykolog, handledare


S

Samtal kring handledning

Erfarenheter och reflektioner

En bok av Hardy Olson och Charlotte Arnoldsson

34190_staende_155x223

Samtal kring handledning är en bok om handledning, förändringsarbete och systemiskt tänkande. Det som ger boken dess speciella karaktär är hur författarna i en enkel samtalsform väver samman personliga erfarenheter, teorier och metoder – utifrån sina roller som handledare respektive den handledda. I boken aktualiseras frågeställningar kring etik och människosyn som kan ligga till grund för diskussioner och eftertanke.

I Samtal kring handledning beskrivs bland annat:
• vad handledning är
• hur handledning kan struktureras
• handledning i förhållande till psykoterapi, arbetsledning och coachning
• grunderna i systemteori och systemiskt tänkande.

I Samtal kring handledning beskrivs även vad sammanhangsmarkering är och hur det kan göras i olika former av förändringsarbete.

I Samtal kring handledning bok har författarna försökt att täcka in sådant som de anser är värdefullt för personer som är nybörjare i handledningssammanhang och förändringsarbete

Ur förordet av Barbro Lennéer-Axelson:

"Jag har läst många böcker om handledning, men knappast någon som liknar Samtal kring handledning. Det som är speciellt med boken är hur Hardy Olson och Charlotte Arnoldsson utifrån den handleddas perspektiv med glimten i ögat belyser den komplexitet som finns i handledning och förändringsarbete."

"I Samtal kring handledning har Hardy Olson och Charlotte Arnoldsson valt ett genialt pedagogiskt grepp för att på ett enkelt sätt beskriva och förklara svårfattliga metoder, teorier och idéer … Samtal kring handledning har något väsentligt att ge de flesta som arbetar med vård- och behandlingsarbete."

Christer Telléus, leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Enhetschef inom Barn- och ungdomspsykiatrin.

 

Här är några ytterligare omdömen om Samtal kring handledning:

"Det är viktigt att ge läsningen av Samtal kring handledning tid och utrymme, för att ta in Hardy Olsons och Charlotte Arnoldssons dialog, reflektioner, nyfikenhet, kunskap och engagemang. Det är en fin och tänkvärd bok som stannar kvar inom mig! Värt att betona är att författarna förmedlar känslan av att deras arbete är lustfyllt, en nog så viktig komponent för att skapa ett gott samarbetsklimat."

Berndt Westman
Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut
Handledare i psykoterapi

 

”Jag anser att Samtal kring handledning är en lättförstålig och grundläggande bok om handledning. Boken ger både mig som nybörjare och säkert mer erfarna socialarbetare nya insikter och dimensioner inom området.”

Isabella Johansson
Socionomstuderande

 

”Samtal om handledning” är ett värdefullt och annorlunda tillskott till ämnet Handledning. Speciellt för oss som utbildar handledare…är det viktigt att ha tillgång till litteratur som ger blivande handledare grundläggande begrepp och konstruktiva förhållningssätt och det får vi här.”

Anders Hansson
Filosofie magister
Karlstads universitet, Avdelningen för Sociala studier

 

”Hardy Olson och Charlotte Arnoldssons bok är välskriven, lättläst och bra, och borde vara till nytta för alla som börjar gå i handledning, för att reda ut många svåra begrepp.”

Bengt Odeholm
Utvecklingssekreterare, Partille Kommu
n

 

”Vad är handledning egentligen och hur funderar en handledare om sin uppgift och hur tänker den handledde? Det är spännande att följa bokens samtal mellan handledaren Hardy Olson och den handledde Charlotte Arnoldsson kring dessa frågor. Det är också ett möte mellan Hardys långa erfarenhet och teoretiska kunskaper och Charlottes position som ny i socionomrollen och i handledningssituationen. Charlottes frågor leder till att Hardy utvecklar sina teoretiska resonemang vilket gör boken till en lärobok i systemiskt/interaktionistiskt tänkande, kring handledning och förändringsarbete. Samtalet dem emellan kommer in på… människosyn, problemlösning, uppdrag, etik… och många andra aspekter av mänskliga möten. Den andra sidan är att höra Charlottes reflektioner och svar på Hardys frågor. Hur tänker hon om vad handledningen ska ge och om ansvaret för hur det blir, vad är användbart och vad är inte hjälpsamt. Bokens form är ett intressant grepp för att fånga reflektion och teori kring handledning och en unik möjlighet att få ta del av det mellanrum där idéerna möts och kan generera ny erfarenhet. En bok som kan vara intressant både för den som verkar som handledare och den som tar emot handledning i sitt arbete.”

Anita Blom af Ekenstam/Svensk Familjeterapi

 

Samtal kring handledning är utgiven på Studentlitteratur, 2010


Sammanhangsmarkering

Begreppet sammanhangsmarkering och modellen Att göra sammanhangsmarkering utvecklades av Hardy Olson och Bill Petitt under slutet av 1980-talet. Modellen är i vissa avseenden vidareutvecklad av Hardy Olson och Charlotte Arnoldsson. Sammanhangsmarkering är en av hörnstenarna i Olson och Petitts modell för förändringsarbete – Interaktionistiskt förändringsarbete – men kan göras oberoende av denna.

Det som låg till låg till grund för utvecklandet av modellen var framförallt tre saker:

  • Att det verkade vara mer regel än undantag att ju fler personer som är involverade i ett klientärende desto svårare är det att arbeta i ärendet.
  • Att många professionella hjälpare ofta sade, att klienternas problem är väl en sak, men att det är allt det andra som är det svåra att hantera.
  • Att välrenommerade och populära metoder i psykoterapi och behandlingsarbete från andra länder inte gav önskvärda resultat när kursdeltagare eller vi själva försökte tillämpa dem i dagligt klientarbete på socialkontor, institutioner och sjukvårdsenheter.

Teoretisk utgångspunkt

Modellen Att göra sammanhangsmarkering har sin teoretiska utgångspunkt i vad Petitt och Olson kallar den ontologiska epistemologin. Grunden i denna är systemtänkande, ekologiska idéer, ekosystemiska idéer, 2:a ordningens cybernetik, radikal konstruktivism och social konstruktionism.

De idéer som ingår i den ontologiska epistemologin ingår i allt väsentligt i det som i dag kallas systemiskt tänkande eller systemiska idéer.

Några av de viktigaste idéerna är:

  • En människa skapar det hon vet om sig själv, andra människor och sin omgivning i relationer till andra människor genom att som observatör göra distinktioner med de ord som finns i hennes språk.
  • För att kunna beskriva och förstå vad människor gör och upplever behöver man veta vilka relationer de har till varandra.
  • Människor och de relationer som människor ingår i är oförutsägbara.
  • Sanning är en social överenskommelse.

När man gör sammanhangsmarkering är man medveten om och respekterar
att alla personer i en relation eller situation är observatörer som har
var sin unika verklighet .

Central definition

Centralt vid sammanhangsmarkering är definitionen av begreppet sammanhang. Denna är:

  • De ord som ger upplevelser sin betydelse.

Modellen

Att göra sammanhangsmarkering innebär att tydliggöra sin egen position i förhållande till den eller de människor som man träffar i en viss situation. Det sker genom att utifrån ett metaperspektiv uppmärksamma och klargöra de ord som man själv och andra personer använder. Utifrån detta definierar man sedan den relation man befinner sig i – relationens karaktär – och vem man är i denna. Man kan göra sammanhangsmarkering i alla relationer och situationer.

Olson och Petitt skiljer mellan två typer av sammanhangsmarkering. Primär sammanhangsmarkering, i vilken man uppmärksammar de ord som ligger till grund för en relation, som bildar relationens referensram. Denna typ av sammanhangsmarkering gör man framförallt när en relation inleds eller när man anser att det behövs en omprövning av förutsättningarna för en relation. Sekundär sammanhangsmarkering, i vilken man uppmärksammar de ord som samordnar och organiserar det man gör i samspel med olika personer. Det sker hela tiden under ett samtal eller i en relation och innebär att man är observant på vad man säger till varandra, hur man reagerar på varandra och hur man värderar det man gör tillsammans.

Utgångspunkten vid sammanhangsmarkering är fyra grundfrågor:

  • Hur uppfattar jag mig själv i förhållande till den jag möter?
  • Hur uppfattar jag den jag möter i förhållande till mig själv?
  • Vad är syftet med relationen; vad vill jag uppnå med det vi gör, på lång och på kort sikt?
  • Vad betyder vår relation och det vi gör för mig?

Det är utifrån de svar som man får på dessa frågor, direkt eller indirekt, och utifrån vad olika personer säger och gör, som man sedan definierar sin egen position. Man gör inte sammanhangsmarkering för någon annan! Däremot kan man genom att göra sammanhangsmarkering upptäcka hur olika personer tänker om sig själva och varandra i en viss situation.

Att göra sammanhangsmarkering i förändringsarbete innebär att klargöra syfte, roller, förväntningar, regler och befogenheter; framförallt att klargöra vem som är uppdragsgivare och om det finns påtryckare, samt om förändringsarbetet är frivilligt eller inte.

Sammanhangsmarkering är ett verktyg för förändringsagenter för att hantera, namnge och reda ut vad som händer i pågående samspel med klienter, kolleger och andra inblandade. Syftet är inte problemlösning även om problem kan lösas genom den tydlighet som kan skapas.

Att läsa om sammanhangsmarkering

Olson, H. Systemteori och psykoterapi – interaktionism, Psykisk Hälsa, 1987
Olson, H. Att göra sammanhangsmarkering, Socionomen, 1990:2
Olson, H. Förord till Studiehänvisningar till Om svar anhålles! Mareld, Stockholm, 2002
Olson, H. Systemisk inventering, Opublicerat kompendium, 2009.
Olson, H. & Arnoldsson, C. Samtal kring handledning, Studentlitteratur, Lund, 2010.
Olson, H. & Petitt, B. Några tankar om hur vi tänker om handledning, Socionomen, 1993:3.
Olson, H. & Petitt, B. Mötespunkter, Mareld böcker, Stockholm, 1995.
Olson, H. & Petitt, B. Familjeterapilexikon, Bokförlaget Korpen, Göteborg, 2000.
Petitt, B. & Olson H. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete, Mareld böcker, Stockholm, 1992.