Interaktionistiskt förändringsarbete

Interaktionistiskt förändringsarbete är en övergripande modell utvecklad av Hardy Olson och Bill Petitt på 1980-talet för olika former av förändringsarbete – individualterapi, familjeterapi, behandlingsarbete, handledning, organisationsarbete m.fl. – baserad på interaktionistiska och systemiska idéer, radikal konstruktivism och social konstruktionism. Viktiga inspirationskällor till modellen är Gregory Bateson, Humberto Maturana, Heinz von Foerster, Milton H. Erickson och NLP.

Centralt i Interaktionistiskt förändringsarbete är användandet av sammanhangsmarkering, matchning och problemlösningsmodellen; även att skilja mellan frivilligt förändringsarbete (behandling) och tvångsåtgärder. De interventioner som används är hämtade ifrån olika inriktningar inom familjeterapi, korttidsterapi och hypnosterapi.

Begreppet sammanhangsmarkering skapades av Hardy Olson och Bill Petitt när de utvecklade Interaktionistiskt förändringsarbete!

Andra väsentliga inslag i Interaktionistiskt förändringsarbete är en systematisk utredningsmetodik och en idé om vad som behövs för att en organisation som är inriktad på vård, behandling och inlärning skall vara funktionell.

Interaktionistiskt förändringsarbete har legat till grund för flera uppdragsutbildningar inom socialtjänsten och vuxenpsykiatrin, liksom för handledarutbildningar och uppdragsutbildningar för olika yrkeskategorier.

Interaktionistisk förändringsarbete är framförallt presenterad i böckerna Om svar anhålles! (Mareld, 1992) och Mötespunkter (1995).

Modellen är gammal, men idéerna nya!

Även om det har gått snart 20 år sedan idéerna i Interaktionistiskt förändringsarbete formulerades är innehållet i både Om svar anhålles! och Mötespunkter högaktuellt. I flera avseenden var dessa böcker faktiskt långt före sin tid. För att passa dagens språkbruk och strömningar är det emellertid bra att beakta:

– att den teoretiska grunden till Interaktionistiskt förändringsarbete (framförallt den ontologiska epistemologin) utgör grunden för det som idag kallas Systemiskt tänkande. Narrativ familjeterapi, lösningsfokuserad terapi och systemisk familjeterapi är andra modeller som också har denna grund.

– att flertalet av de metoder som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete har sin grund i Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), men att de är integrerade med systemiska idéer och anpassade till klinisk praxis och de sammanhang som bl.a. socialtjänst och psykiatri utgör.

– att de idéer som presenteras kring begreppet matchning med fördel kan jämföras med dagens diskussion om bekräftelse, spegelneuroner och socialt stöd.

  • att ett mer tidsenligt namn på Interaktionistiskt förändringsarbete är Systemiskt förändringsarbete.

Böckerna om Interaktionistiskt förändringsarbete finns utgivna på Studentlitteratur.

Klicka här – OSA – om du vill ha studieanvisningar till Om svar anhålles.